Inte bättre förr, men lika bra...

Nu kan vi resa jorden runt med bara några klick, utan att ens gå utanför dörren. När vi flyttar till ett annat land så gör vi det utan att egentligen behöva lämna våra nära och kära. Det är jätteroligt att återuppta kontakten med gamla klasskompisar vi inte sett på 10 år på Facebook och vi kan ha daglig e-mail kontakt med vänner som bor på andra sidan jordklotet. Detta är något jag absolut inte skulle vilja vara utan. Ändå kan jag ibland bli lite löjligt nostalgisk när jag tänker på hur det var "när jag var ung".
Jag flyttade från Sverige för 18 år sedan. Bodde i Paris och tyckte det var jätteroligt att gå till Svenska Kyrkan där för att läsa veckogamla Expressen och uppdatera mig om nyheter från Sverige. Det var med spänning vi varje vecka öppnade kuvertet från pappa, fyllt med klipp från lokaltidningen hemma. Jag brevväxlade (riktiga brev, på papper, som man la i kuvert!!) med släktingar och vänner hemma. De enda kuvert jag får nu har fönster och innehåller aldrig några roliga nyheter.
Jag är tacksam för och uppskattar hur tillgänglig all information är idag men är glad att jag kommer ihåg hur spännande något så enkelt som ett brev kunde vara.

Serial offender...

Irland har en stor polsk befolkning. Irländska polisen, An Garda Siochana, var länge på jakt efter Prawo Jazdy, en polsk medborgare boende på Irland, som regelbundet brutit mot trafikregler i hela landet. Fortkörning i Dublin, farlig omkörning i Cork, felparkering i Galway osv osv. Han hade mer än 50 utestående böter men uppgav olika adresser vid varje tillfälle och lyckades på så vis länge undvika lagens långa arm. Fram till nyligen, när Prawos riktiga identitet kunde avslöjas. Prawo Jazdy är polska och betyder...you guessed it.....KÖRKORT. Tryckt i tydliga bokstäver överst på ett polskt körkort. Ett memo har skickats runt till generade poliser för att undvika att misstaget upprepas. Jag kanske skulle ha behållit mitt svenska körkort och inte bytt ut det mot ett irländskt. Om jag (mot all förmodan!!) skulle stoppas för en förseelse skulle jag kunnat presentera mig som Mrs Korkort!

Jag tänkte...

...att jag har ju i alla fall ett par, tre tankar och funderingar varje dag och några av dem kanske är intressanta nog att dela med andra...
Så jag bestämde mig för att göra som alla andra och ta steget in i bloggvärlden.
Välkomna till mig och ha tålamod medans jag lär mig hur det här fungerar så ska jag dela med mig av mina betraktelser och min syn på saker och ting.