Är det ett tecken på att man börjar bli gammal när man säger saker som "Jag kan inte höra vad jag själv tänker"?
Jag älskar liv och rörelse, men ibland känner jag att jag behöver tystnad på samma sätt som jag behöver syre!
Det låter alltid hos oss. Inte så konstigt med tre barn. Det är konstant prat, skrik, skratt, bråk, lek, gnäll och gråt. TV, musik, spel och leksaker. Tillverkas det inga leksaker utan ljudeffekter längre? Jag erkänner att jag är medskyldig. Jag har för vana att alltid ha radion på. Och även när den är tyst så är det någon maskin i huset som surrar. Tvättmaskinen, torktumlaren, diskmaskinen eller köksfläkten (t.o.m dammsugaren någon enstaka gång ;-)). Eller så ringer telefonen.
Så i morse när de stora barnen var i skolan och lillan tog en tupplur, lyxade jag till. Jag stängde av allt, satte mig i soffan, blundade och njöt av fem minuters öronbedövande tyssssstnad.
What's rare is beautiful!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
synd att jag inte kan hoppa in i din bild! det är sâ grönt och daggigt, jag känner lukten av gräs. âh!
hos oss är det ocksâ ett jäkla liv, jämt, fast efter halvnio börjar ett liv i lugn och ro, med bara tv:n pâ...
SC: Ja, grönska snålar vi inte med! Det är bara att komma hit och lukta på gräset! Kram
Skicka en kommentar