Jag skrev häromdagen att jag gillar att barnen går i en skola ute på landet.
Idag när jag hämtade dem berättade sonen att de haft besök av en ko. Rosa hade förirrat sig och stod och betade på fotbollsplanen bakom skolan. Eller the field som barnen kallar det. Jag frågade om bonden hade kommit och hämtat henne. Nej, rektorn hade gått ut och motat in henne till bondens fält. Underbart!
Maken gick i samma skola när han var liten. Då var det verkligen en liten country school med bara två klassrum. Ibland kom en av bygdens bönder in och frågade om han kunde få låna några ungar för att hjälpa honom leta upp en bortsprungen ko. Det var aldrig brist på frivilliga!
Idag är skolan betydligt större, men den har lyckats behålla den där lantskolementaliteten på något sätt. Härlig sammanhållning, alla känner alla osv.
fredag 16 april 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
wow vad exotiskt!! till vilken âlder kan de vara pâ den skolan? Nästa gânng vi kommer vill nog killarna hänga med och se, det lâter verkligen som ett drömställe!! Vi kanske skulle kunna ordna ett utbytesprogram mellan vâr skola och er?! Ungarna här skulle bli hysteriskt glada att fâ spela fotboll pâ en riktig gräsmatta. Era ungar fâr komm apâ vintern- asgarv solen är för stark för irländsk hud pâ sommaren...
SC: Det är en primary school som de går i tills de är 12-13 år. Love it!
Exchange program låter kanon! Ni får släppa in lite kameler på er skolgård när irländarna kommer :)
I en ungefär sån skola gick jag. Vi var tio-tolv elever i varje klass, bordgårdar runt omkring och storskogen på ena sidan. Där brukade vi springa orientering!
Katarina: Vad härligt! Som jag sa är barnens skola större nu, runt 25 barn per klass, men jag det är en sådan där skola som skulle kännas som lantskola även om det var 500 elever i den.
Skicka en kommentar